Svensk ordbok 2009, webbversion

pergamen´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en perga·ment·et●o­garvat, ren­skrapat och glättat skinn förr anv. som skriv­material, nu­mera in­om bok­binderiet, till trum­skinn m.m. bok.matrl.pergamenthandskriften lamp­skärm av pergament○äv. om mot­svarande hand­skriftpergamentfyndsedan 1385Klosterläsningfornsv. pärman, pärghmen, pergament; av lat. pergamen´tum med samma betydelse; till Pergamon, namn på stad i Mindre Asien; jfr pärm