Svensk ordbok 2009, webbversion

pepp`ra verb ~de ~t peppr·ar●krydda med peppar kokk.salta och peppra (på) köttetköttet var starkt pepprat○äv. bildligt, spec. om att fylla ngn/ngt med ngn kraftigt verkande före­teelsehan pepprade sitt tal med svordomar○spec. äv. i ut­tryck för ned­skjutning (med många skott)vard.han pepprades full med kulorpeppra (ngt), peppra (på ngt), peppra (ngn/ngt) (med ngt)sedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. pipra Subst.:vbid1-278069pepprande, vbid2-278069peppring