Svensk ordbok 2009, webbversion

pen`sel substantiv ~n penslar pensl·ar1ett målnings- och påstrykningsredskap som består av en mängd styva hår eller fibrer på ett gemensamt fäste och i an­slutning där­till ett skaft konstvet.verkt.målarpenselhan stack penseln i färg­pytsen och började måla○ofta mer el. mindre bildligt, särsk. med tanke på en målares stil el. som symbol för målar­konstenkonstnärens djärva penselhan fick välja mellan fiolen och penselnsedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. pinzil; av ty. Pinsel med samma betydelse; ur lat. penic´ulus ’liten borste’, till pe´nis ’svans’; jfr penis 2ett hårtofsliknande organ på frukten av vissa växter bot.sedan 1843