Svensk ordbok 2009, webbversion

penetre´ra verb ~de ~t penetr·er·ar●(gradvis) tränga i­genom eller in i af.komm.samh.väggen har penetrerats av skade­insekterden brunstiga suggan penetrerades av galten○spec. i sexuella samman­hangdet gjorde ont när han penetrerade henne○vanligen bildligtgöra sig grundligt bekant med och behandla (intellektuellt) penetrera ett problemärendet penetreras nu av en sär­skild arbets­grupppenetrera ngn/ngt/SATSsedan 1656 (i bet. ’analysera intellektuellt’); 1734 i konkret bet.av lat. penetra´re ’tränga in; genom­tränga’ Subst.:vbid1-277462penetrerande, vbid2-277462penetrering; penetration