Svensk ordbok 2009, webbversion

penepla´n substantiv ~et pene·plan·et●nästan plant om­råde som upp­kommit som slut­produkt av lång­varig erosion geogr.sedan 1907av eng. peneplain med samma betydelse; till lat. pæ´ne, pe´ne ’nästan’ och eng. plain ’jämn mark, slätt’; jfr 1plan