Svensk ordbok 2009, webbversion

pen`dlare substantiv ~n äv. vard. pendlarn, plur. ~, best. plur. pendlarna pendl·ar·en●person som (nästan) dagligen reser mellan bo­stad i för­ort och arbets­plats i inner­stad el. mellan an­dra (inte när­belägna) uppehålls­platser trafik.yrk.stressade pendlare på väg mot tunnelbane­stationenen pendlare (mellan ngra)sedan 1959