Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
pejl·ar1ibl. med partikel, särsk.av, in
bestämma riktningen till
ngt föremål e.d., vanligen med hjälp av pejlskiva el. genom radiopejling; i förhållande till väderstrecken
särsk. sjö.sjö.pejla udden○äv. bildligtanstränga sig att få syn
på ngn/ngt
han pejlade in varenda tjej i lokalenpejla (av/in) ngn/ngt/SATSsedan 1693av lågty., nederl. peilen, pegelen med samma betydelse; till pegel
2bestämma vattenhöjd i
tank, lastrum e.d.
särsk. sjö.sjö.○äv.mäta
vattendjup
pejla djupet○äv. bildligtibl. med partikel, särsk.av
(försiktigt) försöka utröna
pejla (av) stämningenpejla opinionslägethan försökte pejla djupet av hennes känslorpejla (av) ngtsedan 1678Subst.:vbid1-277219pejlande,
pejling