Svensk ordbok 2009, webbversion
[pau`s-]
verb ~de ~t
paus|komm·at·er·ar●kommatera på grundval av den naturliga pauseringen vid uppläsning
vilket ibl. kommer i konflikt med den äldre regeln om komma mellan fullständiga satser
språkvet.pauskommatera (ngt)sedan 1924Subst.:vbid1-277109pauskommaterande,
pauskommatering