Svensk ordbok 2009, webbversion

patrony´mikon substantiv ~et, plur. ~ el. patronymika, best. plur. ~en patro·nym·ik·on·et●personbetecknande ord som är bildat av (ngns) fars eller för­faders namn men självt inte är ett äkta egen­namn språkvet.ordet ”atriderna” är patronymikon till ”Atreus”svenska patronymikon som ”Karlsdotter”patronymikon (till ngt)sedan 1809till grek. patronymikos´ ’upp­kallad efter fadern’; jfr pater, patriark