Svensk ordbok 2009, webbversion

passive´ra verb ~de ~t pass·iv·er·ar1göra o­verksam psykol.det passiverande tv-tittandetkateder­undervisning har en tendens att passivera elevernapassivera (ngn)sedan 18902om­vandla till passiv form språkvet.sese1passiv 2 om man passiverar verbet ”jaga” får man ”jagas”passivera ngtsedan ca 19703minska reaktions­förmågan hos metallyta, och där­med skydda metallen mot (ytterligare) korrosion Nollpassivera ngtsedan 1929Subst.:vbid1-276603passiverande, vbid2-276603passivering