Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. partisekreterarn, plur. ~, best. plur. partisekreterarna
parti|se·kret·er·ar·en●(titel för) den högsta tjänstemannen i ett politiskt parti (i Sverige)
vanligen kanslichef och föredragande i partistyrelsen
pol.yrk.○äv. vid beskrivning av utländska förhållanden, spec. (förr) om den faktiske ledaren för kommunistpartisedan 1891