Svensk ordbok 2009, webbversion

parti`gängare substantiv ~n äv. vard. partigängarn, plur. ~, best. plur. partigängarna parti|­gäng·ar·en●politiker som på ett (allt­för) o­kritiskt och en­sidigt sätt före­träder sitt parti pol.yrk.sedan 1733till parti och ty. Gänger ’gångare’, till Gang, samma ord som 1gång