Svensk ordbok 2009, webbversion
parle
´
ra
verb
~de ~t
parl·er·ar
●
tala
avspänt och informellt; spec. om att behärska ngt språk
mindre brukl.
komm.
parlera franska
parlera (ngt)
sedan 1744
av fra.
parler
’tala’
Subst.:
vbid1-275909
parlerande