Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
parla·ment·är·en●person som i krigssituation sänds från den ena stridande sidan till den andra med fullmakt att underhandla
komm.mil.samh.yrk.parlamentären bar en vit flagga som tecken på sin okränkbarhet○ibl. äv. allmännareunderhandlare
sedan 1790av fra. parlementaire med samma betydelse; till parlament