Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n, plur. parior äv. ~s
pari·an●ofta koll.
medlem av en av de lägsta och minst aktade kasterna i Indien
samh.sociol.yrk.○ibl. oegentligt om kastlös person i Indien○ofta utvidgatperson som tillhör ngn av de mest ringaktade och sämst ställda grupperna
i samhället el. inom annan organisation e.d.
pariastämpelde mentalsjuka betraktades som samhällets pariasedan 1794till tamil paraiyan, eg. ’trumslagare (genom arv)’, namn på den största av de lägre kasterna i södra Indien