Svensk ordbok 2009, webbversion

parentestecken [-ente`s-el.-aŋte`s-] substantiv parentestecknet, plur. ~, best. plur. parentestecknen par·ent·es|­teckn·et●ett dubbeltecken, (), som an­vänds för att av­gränsa text­avsnitt vars inne­håll i viss mån faller utan­för temat i huvud­texten bok.○äv. om ett­dera av deltecknenfrämre och bortre parentestecknet○i matematiska e.d. samman­hang med funktionen att an­ge vilka delar av ett ut­tryck som hör närmast i­hopdet algebraiska ut­trycket innan­för parentestecknet○äv. bildligt i ut­tryck för slut­punkt för ngtdet bortre parentestecknet för kärn­kraften sattes tidigare vid år 2010sedan 1784