Svensk ordbok 2009, webbversion

parallax´ substantiv ~en parall·ax·en●vinkeln mellan de riktningar som man ser ett (av­lägset) före­mål i från o­lika punkter astron.○ofta äv. om själva fenomenetparallaxen kan ut­nyttjas för bestämning av av­ståndet till himla­kropparefter­som sökaren och objektivet inte samman­faller får man se upp med parallaxensedan 1837av grek. parall´axis ’om­växling; förändring’