Svensk ordbok 2009, webbversion
parafasi
´
substantiv
~n
par·afasin
●
typ av talstörning som beror på hjärnskada
och visar sig bl.a. i förväxling av enskilda ljud el. hela ord
språkvet.
sedan 1903
till grek.
para
´
’bredvid’ och
afasi