Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
par·ad·er·ar●marschera (eller vara uppställd) i parad
samh.seseparad 1
hedersvakten paraderade framför slottet○ibl. äv. i fråga om annan ordnad förflyttning, spec. i tävlingssammanhanghan var så överlägsen att han kunde paradera in i målparadera (ngnstans)sedan 1717Subst.:vbid1-275254paraderande,
vbid2-275254paradering;
parad