Svensk ordbok 2009, webbversion
pan
`
thavare
substantiv
~n
äv. vard.
panthavarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
panthavarna
pant|hav·ar·en
●
person som fått pant som säkerhet
mest i formella sammanhang
ekon.
yrk.
sedan 1686