Svensk ordbok 2009, webbversion

pan´teon substantiv, ingen böjning, neutr. pan·te·on●minnestempel eller annat monument över fram­stående personer arkit.relig.samh.○urspr. om ett tempel i det antika Rom, som var helgat åt alla gudarnasedan 1840av grek. pan´theion ’tempel för alla gudar’, till pan- och theos ’gud’