Svensk ordbok 2009, webbversion

pan`sra verb ~de ~t pansr·ar●vanligen perf. part. förse med pansar mil.pansrade strids­fordonpansrade ryttare○äv. bildligtDet pansrade van­vettet – en bok om krigetHitlers pansrade freds­trevare sommaren 1940pansra ngt, pansra ngn (med ngt)sedan 1812Subst.:vbid1-274794pansrande, vbid2-274794pansring