Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n pankor
pank·an1yngre och mindre matnyttigt exemplar av braxen
el. björkna
zool.braxenpankasedan 1460Arboga stads tänkebokfornsv. panka; jfr sv. dial. panka ’liten flicka; litet svin; liten braxen’, trol. samma ord som panka ’vägglus’
2en blodsugande, lusliknande insekt
som förr ofta fanns i bostäder
provins.zool.SYN.synonymvägglus
väggpankasedan 1917