Svensk ordbok 2009, webbversion

panegyrik [-gyri´k] substantiv ~en ~er pane·gyr·ik·en●entusiastisk och o­kritisk lov­prisning komm.hans biografi över vännen är o­tillförlitlig då den ofta ur­artar till rena panegyriken○äv. om mot­svarande texten panegyrik (om/över ngn/ngt/SATS)sedan 1758av fra. panégyrique med samma betydelse; till grek. panegyrikos´ ’som lov­prisar’, till pan ’allt’ och ag´yris ’församling’