Svensk ordbok 2009, webbversion

palt substantiv ~en ~ar palt·en1en mat­rätt av deg- eller potatis­bullar som kokats i vatten eller fläskspad ofta med till­sats av blod i degen; särsk. vanligen i Norr­land kokk.JFRcohyponymkroppkaka blodpalt○i sammansättn. äv.kräk, stackare harpaltsedan 1642jfr lågty. palt, palte ’kött­stycke; klump; blod­palt’; av o­visst urspr. 2(ordnings)polis ned­sätt.; åld.samh.yrk.sedan ca 1770