Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
palt·en1en maträtt av deg- eller potatisbullar som kokats i vatten eller fläskspad
ofta med tillsats av blod i degen; särsk. vanligen i Norrland
kokk.JFRcohyponymkroppkaka
blodpalt○i sammansättn. äv.kräk, stackare
harpaltsedan 1642jfr lågty. palt, palte ’köttstycke; klump; blodpalt’; av ovisst urspr.
2(ordnings)polis
nedsätt.; åld.samh.yrk.sedan ca 1770