Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
palat·al·is·er·ar●vanligen pass. och perf. part.
ändra ljudvärde hos (icke-palatalt språkljud) genom viss höjning av tungryggen
varvid dock den huvudsakliga artikulationen sker på annat sätt
språkvet.ryskans palataliserade eller ”mjuka” konsonanterpalatalisera ngtsedan 1887Subst.:vbid1-274187palataliserande,
vbid2-274187palatalisering