Svensk ordbok 2009, webbversion
paj`sare
substantiv ~n äv. vard. pajsarn, plur. ~, best. plur. pajsarna
pajs·ar·en●(obestämd) pojke eller man
starkt vard.psykol.yrk.vad är han för en pajsare?sedan 1924till sv. dial. pais ’litet barn; ostyrig pojke; stackare; fattig bonde’