Svensk ordbok 2009, webbversion

padd´ock substantiv ~en, plur. ~ar äv. ~er paddock·en●in­hägnad rast­gård för hästar på stuteri, rid­skola e.d. zool.○äv.in­hägnat om­råde vid hästkapplöpningsbana, där hästarna görs start­klara sedan 1870av eng. paddock med samma betydelse; av äldre parrock ’in­hägnad; stängsel’; etymologiskt identiskt med park