Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
o|värd·ig●inte god nog
i ngt avseende, t.ex. moraliskt el. socialt
admin.allmän värderingJFRcohyponymföraktlig
hon kände sig ovärdig sin plötsliga upphöjelsehan kände sig ovärdig henne(ngn) ovärdig, ovärdig (ngn/ngt)sedan 1346testamente upprättat av kung Magnus och drottning Blanka (Svenskt Diplomatarium)fornsv. ovärþogher