Svensk ordbok 2009, webbversion

o`väder substantiv ovädret, plur. ~, best. plur. ovädren o|­vädr·et●väder med (vanligen) kraftig neder­börd och hård vind meteorol.ovädersmolnett an­nalkande oväderett kraftigt oväderett fruktans­värt ovädersedan 1386öppet brev utfärdat av kung Albrekt om Bo Jonssons testamente m.m. (Styffe)fornsv. ovädher