Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ovädret, plur. ~, best. plur. ovädren
o|vädr·et●väder med (vanligen) kraftig nederbörd och hård vind
meteorol.ovädersmolnett annalkande oväderett kraftigt oväderett fruktansvärt ovädersedan 1386öppet brev utfärdat av kung Albrekt om Bo Jonssons testamente m.m. (Styffe)fornsv. ovädher