Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
o|tål·ig●som blir irriterad av (långvarig) påfrestning
t.ex. väntan
admin.psykol.när hon inte hade kommit efter en halvtimme började han bli otålig○äv. om handling e.d.modern gav honom en otålig blick när han stakade sig○äv. mer positivtivrig
hon var otålig att börja arbeta igenotålig (på ngn), otålig (över ngt/att+V/SATS)sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. otholliker