Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv otroget otrogna
o|trogen1som bryter mot mellanmänsklig handlingsnorm
särsk. sexuellt
admin.psykol.hon var otrogen mot sin man i flera år○ngn gång i konstruktioner med direkt objekt (ofta med ovanlig ordföljd)han var henne otrogenotrogen (mot ngn/ngt), (ngn/ngt) otrogensedan 1285stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. otroin
2som inte har den rätta tron
enl. viss religion (särsk. islam)
admin.relig.yrk.omvända de otrognasedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser