Svensk ordbok 2009, webbversion

o`trogen adjektiv otroget otrogna o|­trogen1som bryter mot mellan­mänsklig handlingsnorm särsk. sexuellt admin.psykol.hon var otrogen mot sin man i flera år○ngn gång i konstruktioner med direkt objekt (ofta med o­vanlig ord­följd)han var henne otrogenotrogen (mot ngn/ngt), (ngn/ngt) otrogensedan 1285stadga utfärdad i Skänninge av Magnus Ladulås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. otroin 2som inte har den rätta tron enl. viss religion (särsk. islam) admin.relig.yrk.om­vända de otrognasedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser