Svensk ordbok 2009, webbversion

o`tillfredsställande adjektiv, ingen böjning o|­till·freds·ställ·ande●som har o­lämplig (ofta för liten) om­fattning eller o­läglig ut­formning i förhållande till vad som rimligen kan begäras psykol.kommunens skol­hälsovård var o­tillfredsställandedet är djupt otillfredsställande att en på tio går arbets­lös i regionenotillfredsställande (för ngn) (att+V)sedan 1818