Svensk ordbok 2009, webbversion
o
`
sämja
substantiv
~n
o|sämj·an
●
(lindrig) ovänskap
komm.
det rådde osämja mellan grannarna i uppgången
osämja (med ngn), osämja (mellan ngra)
sedan 1320–50
En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga
fornsv.
osämia