Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
o|sal·ig●ofta i substantivisk användning
utestängd från gudsriket
enl. (äldre) kristen tro
admin.relig.yrk.de osaligas vålnader○ofta bildligt, spec. i uttryck för planlös förflyttninghon irrade omkring i lägenheten som en osalig ande○ibl. skämts., i stället för väntat ”salig”en osalig blandning av pseudovetenskap och ren vidskepelseNN, osalig i åminnelsesedan 1529