Svensk ordbok 2009, webbversion
ortopti
´
k
substantiv
~en
ort·opt·ik·en
●
läran om ögonens ställning och rörelser
med.
○
äv. om metoder för att förbättra ögonens samseende
sedan 1959
till grek.
orthos
´
’rak; riktig’ och
optik