Svensk ordbok 2009, webbversion

orrfågel [år`-] substantiv ~n orrfåglar orr|­fågl·ar●typ av (skogslevande) vild höns­fågel med satt kropp, kort hals och bred stjärt om t.ex. tjäder, orre, järpe och ripa zool.SYN.synonymskogshöns sedan 1616