Svensk ordbok 2009, webbversion
or`mtjusare
substantiv ~n äv. vard. ormtjusarn, plur. ~, best. plur. ormtjusarna
orm|tjus·ar·en●person som tämjer och förevisar ormar
och ofta låter dem utföra konster till flöjtspel; urspr. i Indien
scen.yrk.ormtjusare, gycklare och akrobatersedan 1684