Svensk ordbok 2009, webbversion

organza [-an`sael.-an´sa] substantiv ~n organz·an●ett tunt, glest, fint, styvt tyg urspr. av silke, nu­mera ofta syntet textil.en brud­slöja i vit organzasedan åtm. 1940-taletav ita. organza med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.; jfr organdi