Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
o|ren·ar●ofta perf. part.
göra oren
hyg.orenat avloppsvattenmånga hav hotas av orenade utsläpp från städer, industri och jordbruk○spec.urinera
han fick böta för att ha orenat i portgången○äv. bildligt, särsk. i religiösa och moraliska sammanhangsom förnekare ansågs han orena den heliga platsen med sin blotta närvaroorena (ngt), orena (ngnstans)sedan 1541Subst.:vbid1-270744orenande