Svensk ordbok 2009, webbversion

o`ren adjektiv ~t o|­ren●ned­smutsad admin.hyg.hon blev smittad genom orena injektions­nålar○äv.som inne­håller främmande, o­önskade ämnen extraktet var orent trots upp­repade filtreringar○äv. bildligt, spec. om ton, färg, rytm etc.oren sångorena gulaktiga nyanser○spec. äv.o­moralisk om person el. handling orena tankar○äv.felaktig enl. ngn regel ett orent slagorent travoren hysehy sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. oren