Svensk ordbok 2009, webbversion

opportunis´m substantiv ~en op·port·un·ism·en●(över­driven) an­passning till yttre (till­fälliga) om­ständigheter eller an­dras (ton­givande) å­sikter i syfte att nå vissa mål psykol.partiets hel­omvändning kunde inte und­gå att ge in­tryck av politisk opportunismsedan 1895