Svensk ordbok 2009, webbversion
o
`
ordentlig
adjektiv
~t
o|ord·ent·lig
●
slarvig
admin.
psykol.
JFR
cohyponym
vårdslös
han vill inte ha några oordentliga hyresgäster i sitt hus
○
äv.
ovårdad, ostädad
en oordentlig lägenhet
sedan 1556