Svensk ordbok 2009, webbversion

on´sdag substantiv ~en ~ar ons|­dag·en●veckans tredje arbets­dag tid.i onsdags, (på) onsdag, (på/under) onsdagen, (om/på) onsdagarnasedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. oþinsdagher, till guda­namnet Oden och dag; gammal över­sättning av lat. di´es Mercu´rii ’Mercurius’ dag; ons­dag’