Svensk ordbok 2009, webbversion
o`möjlighet
substantiv ~en ~er
o|möj·lig·het·en●det att vara omöjlig(t)
Nollen absolut omöjlighettio år efter mordet är det nästan en omöjlighet att finna gärningsmannenen finalplats är ingen omöjlighet för NNsedan 1619