Svensk ordbok 2009, webbversion
[åm`-]
substantiv ~n ~r
om|vänd·els·en●tillägnelse eller byte av övertygelse
särsk. betr. religiös el. politisk lära
relig.JFRcohyponymfrälsning
hans omvändelse till kommunismenomvändelse (av ngn) (till ngt)en omvändelse under galgen
en påtvingad (och föga övertygande) omvändelse eller sinnesändring
reformförslaget är välkommet men har kritiserats för att vara en omvändelse under galgen
sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. umvändilse