Svensk ordbok 2009, webbversion

omvända [åm`-] verb omvände omvänt, pres. omvänder om|­vänd·er●förmå (ngn) att gå över till annan tro eller lära relig.han omvändes till kristendomen○äv. ut­vidgatomvända kriminella till lag­lydiga individeromvända ngn (till ngt)sedan ca 1385Klosterläsningfornsv. umvända, även ’vända åt ett annat håll’ Subst.:vbid1-269087omvändande, omvändning; omvändelse