Svensk ordbok 2009, webbversion

omtolka [åm`-] verb ~de ~t om|­tolk·ar●äv. lös förb., setolka om tolka på annat sätt komm.försöken att omtolka bibel­citatet ”kvinnan tige i församlingen”omtolka ngt/SATSsedan 1898Subst.:vbid1-268953omtolkande, vbid2-268953omtolkning