Svensk ordbok 2009, webbversion
omslingra
[åm`-]
verb ~de ~t
om|slingr·ar●vanligen perf. part.
slingra sig runt
ngt
Nollflätan var omslingrad av vackra bandtätt omslingrade gick de en promenad runt önomslingra ngtsedan 1794Subst.:vbid1-268672omslingrande,
vbid2-268672omslingring