Svensk ordbok 2009, webbversion

omskära [åm`-] verb omskar omskurit omskuren omskurna, pres. omskär om|­skur·it●skära bort yttre delen av för­huden på penis hos pojke el. man; bl.a. i judisk tradition relig.○äv.skära bort klitoris och i­bland blygd­läppar hos flicka el. kvinna seden att omskära kvinnor är ut­bredd i delar av Afrikaomskära ngnsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. umskära; efter lat. circumci´dere med samma betydelse Subst.:vbid1-268633omskärande, vbid2-268633omskärning; vbid3-268633omskärelse